Under en vecka fick vi låna Hyresgästföreningen Västra Sveriges Instagram. Här är våra samlade texter och bilder.

1. Renovräkning

”När hyresvärdar renoverar så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt.” Så förklarar forskaren Sara Westin begreppet renovräkning (renoviction på engelska). Boverket har undersökt flyttmönster i samband med omfattande upprustningar och konstaterat att 25% av de boende flyttar i samband med renovering och det är de ekonomiskt svagast som flyttar i störst utsträckning.
Ibland räcker det med hotet om omfattande renoveringar för att folk ska börja flytta. På Pennygången ökade utflyttningen med 417 procent bara för att Stena Fastigheter berättade att de tänkte renovera (och höja hyrorna med 60 procent). #renovräkning #bopol

10896211_1579483682282753_8411033772000345656_o

2. Standardhöjande åtgärder

När en fastighetsägare ska renovera en lägenhet finns det ett incitament att försöka komma undan så billigt som möjligt. Det finns nämligen ingen koppling mellan den faktiska kostnaden och den hyra fastighetsägaren kan ta ut efter genomförd “renovering”. Ju större skillnad det är mellan kostnad och hyrespåslag, ju mer vinst kan fastighetägaren ta ut.

Ballkongerna i Kvarngärdet är ett utmärkt exempel. De är slarvigt gjorda, men det spelar ingen roll eftersom “standarden” för lägenheten höjs och därmed kan hyran höjas.
På samma sätt kan man riva ut ett fullt fungerande kök från sextiotalet och sätta in billiga IKEA-skit och ändå höja hyran eftersom nya grejer ger “högre standard” #bopol #renovräkning

Fullskärmsinfångning 2015-12-07 205910

3. Fastighetsägare ska betala renovering?

Inte sällan höjs dej röster om att det “fastighetsägarna som ska betala renoveringarna”. Med dagens lagstiftning innebär dock ett sådant synsätt att fastighetsägare bekostar renoveringen genom att kraftigt höja hyran. Följden blir då en tvångsförflyttning av boende med låga inkomster.
Det blir alltså inte fastighetsägarna som de facto får betala, utan de boende.

Skyddet för boende i samband med omfattande renoveringar idag är minimalt. En fastighetsägare kan (i princip) göra vilka standardhöjande åtgärder som helst och därmed höja hyran (i princip) hur mycket som helst. Lösningen måste vara mycket starkare lagstadgat skydd för hyresgäster och ett uttalat mål (som inte kan kompromissas bort) att alla ska kunna bo kvar.

11020257_1612524572311997_8314081240682733617_n

4. Rivningskontrakt

Eftersom en fastighetsägare har ekonomiska resurser som en hyresrättsinnehavare alltid saknar har vi valt att i lagstiftningen skriva in ett starkt besittningsskydd som gör det svårt för en fastighetsägare att tvångsflytta boende hur som helst.

I samband med standarhöjande renoveringar sätts besittningsskyddet i praktiken ur spel då fastighetsägare kraftigt höjer hyran och tvångsförflyttar boende. Som om detta inte vore nog kan en fastighetsägare som tänker renovera ett område använda s.k. rivningskonktrakt (egentligen “kontrakt med avstående av besittningsskydd”). Den praktiska konsekvensen för en familj som bor med “rivningskontrakt” är att det är upp till fastighetsägaren att bestämma när familjen ska flytta. Med så lite som en månads varsel kan du bli utslängd från ditt hem.

 

5. Urbana Nomader

Foto: Bild från gårdmöte i Kville där boende organiserar sig.

En rapport från Boverket visar att det främst är ensamstående, pensionärer, ungdomar och de med låga inkomster som trängs undan i samband med omfattande renoveringar. Dessa människor flytter då till områden som ännu inte har renoverats som i regel är områden med låga snittinkomster och sämre skolresultat – vilket skapar en än mer segregerad stad.
Dessutom visar Boverkets rapport att de som flyttar i samband med renovering löper större risk att tvångsförflyttas igen. På detta vis får vi en grupp vi kan kalla “urbana nomader”. “Urbana nomader” är den heterogena grupp medborgare som tvingas leva med osäkra boendevillkor.
Som exempel hade vi på Pennygången en granne som flyttade i samband med Stena Fastigheters hot om hyreshöjningar på 60%. Hon flyttade då till Kville där hon fick ett rivningskontrakt (se gårdagens post). Nu tvingas hon bort därifrån då hennes nuvarande fastighetsägare ska renoveras.

Om vi inte tar kampen för att alla ska kunna bo kvar kommer vi snart ha en stor grupp medborgare som kan räknas till gruppen “urbana nomader”. #bopol #renovräkning “urbana nomader

11393234_1643346692563118_4751387763623486298_n

6. Hyresrättsinnehavare

Ord spelar roll. Hur vi benämner olika saker får betydelse.

En boende i hyreslägenhet kallas ofta hyresgäst, som om vi vore gäster i våra egna hem.

När vi debatterar eller pratar med folk försöker vi använda begreppet ”hyresrättsinnehavare” eftersom det bättre speglar vad det handlar om.

Vi är inte gäster i våra hem. Vi har en rätt till vårt boende.
#hyresrätt #bopol

demo1

7. Nollvision

Det har varit en spännade vecka för oss och vi hoppas att vi har lyckats folkbilda något.

Låt oss avsluta med en idé om vad vi vill uppnå – en nollvision i bostadspolitiken.

Använder man “nollvision” så tänker nog de flesta på nollvision i trafiken – en idé om att ingen ska dö i trafiken.
Idén med en nollvison i bostadspolitiken tänker vi oss ska fungera på samma sätt fast inte så dramatiskt. Nollvisionen handlar om att ingen (0 boende) ska tvingas att flytta mot sin vilja i samband med renoveringar.

För oss handlar det om att sätta press på politiker, fastighetsägare och andra aktiva på bostadsfronten att uppfylla det självklara att alla ska kunna bo kvar vid te.x renovering.
Det är inte förrän det målet sätts upp som det blir möjligt att uppnå det. Vi får inte kompromissa med oss själva innan vi har försökt.

penny