Vad blir kostnaden för renoveringen av miljonprogrammet?

Miljonprogrammet är till viss del de flerbostadslägenheter som byggdes mellan 1965 och 1974. Trots att de i många fall är bättre än sitt rykte kommer de att behöva renoveras kommande år. Men vad kommer det att kosta?

Det är såklart omöjligt att på kronan beräkna kostnaden för renoveringen av miljonprogrammet. Men här följer några siffror som förekommer i debatten:

  • Prognoscentret AB beräknade 2014 på uppdrag  av Trä och möbelföretagen att den ”totala kostnaden för att renovera miljonprogrammet är 214 miljarder kronor”. Siffran har man kommit fram till genom intervjuer med 119 fastighetsägare i hela Sverige, både privata och offentliga.
  • Företaget Industrifakta menade 2012 att det handlar ”om i storleksordningen 600.000 lägenheter i flerbostadshus, som behöver rustas upp inom en tioårsperiod till en kostnad av 300-900 miljarder kronor beroende på ambitionsnivå.”
  • Boverket uppgav 2014 att kostnaden för renoveringen av miljonprogrammets flerbostadshus ”har uppskattats till 300 till 500 miljarder kronor

IMG_20160320_132808

Källor:

Renoveringsskulden i miljonprogrammet” – Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet – Förutsättningar och möjligheter

Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder

Industrifakta – pressinformation

Vad är renovräkning?

”När hyresvärdar renoverar så mycket att hyresgästen inte har råd att flytta tillbaka efteråt.” Så förklarar forskaren Sara Westin begreppet renovräkning (renoviction på engelska). Boverket har undersökt flyttmönster i samband med omfattande upprustningar och konstaterat att 25% av de boende flyttar i samband med renovering och det är de ekonomiskt svagast som flyttar i störst utsträckning.

Ibland räcker det med hotet om omfattande renoveringar för att folk ska börja flytta. På Pennygången ökade utflyttningen med 417 procent bara för att Stena Fastigheter berättade att de tänkte renovera (och höja hyrorna med 60 procent).

10896211_1579483682282753_8411033772000345656_o

 

Varför lägger fastighetsägare inte undan pengar för framtida underhåll?

Det finns en rad missuppfattningar kring frågan om renoveringar av hyreslägenheter (mest aktuellt vid frågan om miljonprogrammets hyresrätter). En sådan missuppfattning gäller hur en fastighetsägare kan lägga undan pengar för framtida underhåll.

En klok fastighetsägare borde lagt undan till renovering, det borde vara en självklarhet (Ewa Thalén Finné – Moderaterna)

Problemet med det resonemanget är att det, sedan 1990-talet, inte finns något skattemässigt rimligt sätt för hyresvärdar att lägga undan pengar till underhåll. Om en fastighetsägare sparar pengar för underhåll beskattas det med 22 procent.

När Fastighetsägarna, SABO och Hyresgästföreningen skrev en rapport om skattevillkoren för hyresrätter var skatten något högre och följande exempel användes:

För varje 1 000-tal kronor som sätts av för framtida underhåll i ett bostadsföretag betalas 263 kronor i skatt vid en bolagsskatt på 26,3 procent. Kvar blir 737 kronor. För att bostadsföretaget ska ha 1 000 kronor kvar efter skatt måste hyresgästerna betala 1 356 kronor genom sina hyresbetalningar. Det är 356 kronor eller 35,6 procent mer än vad småhusägaren eller bostadsrättsinnehavaren behöver betala. (ur Balanserade ekonomiska villkor – En skattereform för hyresrätten)

Skattefria underhållsfonder finns alltså inte och det finns inga sätt, ens för en seriös fastighetsägare, att på ett rimligt sätt sätta undan pengar för kommande underhåll. Istället väljer de flesta fastighetsägare att finansiera omfattande upprustningar genom att samtidigt höja standarden och därmed hyran (vilket resulterar i att folk tvingas flytta).

IMG_20150322_122540