Högsbo förändras – vem har rätt att bo (kvar)?

Stadsdelen Högsbo förändras. Det byggs mycket nytt uppe på Högsbohöjd och på Guldmyntsgatan ska snart ett helt nytt kvarter börja byggas. Samtidigt sker renoveringar av hyreslägenheter (bla på Pennygången).

När stadsdelar förändras pratar man ofta om gentrifiering och undanträngning. Hur kan vi, med hjälp av aktivism och stadsplanering, undvika att människor tvingas flytta?

Lyssna på ett spännande samtal om stadsutveckling och gentrifiering med bla Emmali Jansson (ordf byggnadsnämnden för Miljöpartiet), Malin Widehammar (redaktör för boken Rätt att bo kvar) och Anders Westerström (forskare om bla gentrifiering).

Stå upp för Beväringsgatan

Vågen av renoveringar och potentiella renovräkningar rullar på. På Beväringsgatan nära Kortedala är det Poseidon som skapat oro hos hyresrättsinnehavarna.

Ett 70-tal boende hade kommit till den knökfulla lokalen på Beväringsgatan. Irritationen var märkbar och flera av de boende uttryckte stark oro inför de kommande renoveringarna. Det fanns samtidigt en kampvilja bland de boende och man kunde enas om att kravet ska vara att alla ska kunna bo kvar.

17425862_1897351837162601_8009897946679292046_n
Boende på Beväringsgatan (Foto: Alla ska kunna bo kvar)

Föreningen Alla ska kunna bo kvar representerades av Malin Fricke och Mattias Axelsson. De berättade om vikten av att aktivt göra lokalt motstånd mot renovräkningar och att det bara är genom en kollektiv kamp som resultat kan nås.

17424929_1897397023824749_2438653724823529244_n
Malin Fricke och Mattias Axelsson pratar med boende 

Vi hoppas att Beväringsgatan fortsätter den kamp i Göteborg som drivits på Pennygången, på Vita Björn, på Långströmsgatan och på många andra platser. Och att de boende på Beväringsgatan flyttar fram hyresrättsinnehavarnas positioner ytterligare.

17457487_10154319633481700_7611201370197699978_n
Mattias Axelsson pratar med boende

Högsbo förändras – vem har rätt att bo (kvar)?

Stadsdelen Högsbo förändras. Det byggs mycket nytt uppe på Högsbohöjd och på Guldmyntsgatan ska snart ett helt nytt kvarter börja byggas. Samtidigt sker renoveringar av hyreslägenheter (bla på Pennygången).

När stadsdelar förändras pratar man ofta om gentrifiering och undanträngning. Hur kan vi, med hjälp av aktivism och stadsplanering, undvika att människor tvingas flytta?

Kom och lyssna på ett spännande samtal om stadsutveckling och gentrifiering med bla Ulf Kamne (kommunalråd Miljöpartiet), Malin Widehammar (redaktör för boken Rätt att bo kvar) och Anders Westerström (forskare om bla gentrifiering).

Tid: TORSDAG 23 mars kl. 19-20

Plats: Högsbo bibliotek (Axel Dahlströms torg)

IMG_20170312_123847

Konferens om lokalt motstånd

På lördagen samlades dryga tjugo personer på Arena Första Lång i Göteborg för att lyssna på och diskutera lokal kamp mot renovräkning.

Dagens inleddes med att Mattias Axelsson från styrelsen för Alla ska kunna bo kvar berättade om föreningens verksamhet – att hjälpa till vid lokal organisering och att driva opinion för att lyfta frågan om att alla ska kunna bo kvar.

17015070_1572057536152798_1292344167_o

Därefter presenterades fem olika lokala kamper.

1. Pennygången

16935577_1572056929486192_1732637827_o

Pär Johansson från Nätverket Pennygångens Framtid berättade om kampen på Pennygången mot Stena Fastigheters försök att renovera och höja hyrorna.

2. Näverlursgatan

16931101_1572056829486202_941549483_o

Mahasti Hashimieh från Näverlursgatan berättade om den process hon gått igenom och svårigheterna i att få till lokal organisering i hennes bostadsområde. Rädsla för myndigheter och svag uppbackning från Hyresgästföreningen nämndes som två förklaringar.

3. Bredfjällsgatan och Gropens gård

16936236_1572056572819561_1453227202_o

Kristofer Lundberg från Hyresgästföreningen Angered berättade om de boendes kamp för att kommunalisera fastigheterna på Bredfjällsgatan och Gropens gård.

4. Vita Björn

16935568_1572056422819576_777623443_o

Anneli Nedholm från Vita Björns Boendegrupp berättade om hur de arbetat gentemot Wallenstam för att alla ska kunna bo kvar.

5. Långströmsgatan

Tiina Svensson från Stå upp för Långströmsgatan pratade slutligen om deras pågående kamp mot Balder.

16990142_1572056289486256_737986232_o (1)

Diskussioner

Dagen avslutades med diskussioner och reflektioner vad som behövs för att de lokala kamperna ska kunna fortsätta.

Bl.a. pratades det om vikten av att vara med dels i ett startskede och berätta om vad som är viktigt när man bedriver lokal kamp och dels vara med under vägen för att ge energi. Det bestämdes att en bostads-AW ska anordnas snart i Göteborg där boende från olika områden ska bjudas in för att träffas.

 

Årsmöte 2017

Som medlem i föreningen Alla ska kunn a bo kvar är du välkommen till årsmötet 2017. På
årsmötet kommer en ny styrelse att väljas, en ny verksamhetsplan godkännas och stadgarna
ändras.

När? Måndag 6 mars kl. 18.00-20.00
Var? Arena Första Lång (Första Långgatan 17 i Göteborg)
Hur? Du som är medlem i föreningen får komma och har yttrande- och rösträtt.

Kallelse och handlingar till årsmötet

ordforandeklubba-580x333

”Lyxrenoveringar” – ordet vi inte ska använda

När renoveringar som höjer standarden och därmed hyran ska beskrivas är det vanligt att man använder begreppet “lyxrenoveringar”. Det är något vi bör sluta med.

De renoveringar som görs i hyresrätter är sällan av något lyxigare slag även om de höjer standarden kraftigt. Ordet lyx associeras till överflöd och extravaganser. Erfarenheten säger oss “lyxrenoveringar” snarare handlar om att återställa en låg standard (som uppkommit p.g.a. eftersatt underhåll) till en normal standard. Att gå från stopp i badrumsbrunnen till att ha fungerande avlopp är inte lyx. Att få jordade el-uttag är inte lyx. Ny spis och nytt kylskåp är inte heller lyx – det ingår i det normala underhållet.

DSC_0069

Det är alltså inte renoveringarna som är “lyx” – det är fastighetsägarnas hyreshöjningar. Att kalla standardhöjande renoveringar för “lyxrenoveringar” leder oss tyvärr att tro att de kan vara värda de kraftiga hyreshöjningarna. Lyx måste ju få kosta.

Vi på Alla ska kunna bo kvar menar dock att renoveringar och återställande av lägenheter till normal standard inte ska kosta hyresrättsinnehavarna en krona – det är sådant som bör räknas som underhåll och därmed redan är betalt.

Renoveringar ska inte leda till höjd hyra

När hyresrätter renoveras leder det uteslutande till hyreshöjningar. Undersökningar som Hyresgästföreningen Västra Sverige har gjort visar att de flesta renoveringar ger hyreshöjningar på mellan 45 och 55 procent.

Men, säger någon, när lägenheterna renoveras så kostar det ju pengar därför måste det ju vara rimligt att hyrorna höjs. Det är ju enkelt matematik.

Nej, det är inte enkel matematik. Kostnaderna för renoveringen är nämligen inte det som höjer hyran. Det som höjer hyran är att fastighetsägaren samtidigt som hen renoverar passar på att höja standarden.

IMG_20170125_162655

En renovering av en hyreslägenhet är i sig inte hyreshöjande. Att byta stammar och underhålla lägenheten ingår i det som vi hyresrättsinnehavare betalt hyra för i flera årtionden. Genom att avstå från att göra regelbundet underhåll så har fastighetsägarna byggt upp en “underhållsskuld”. Hyresintäkter som ska finansiera underhåll och renoveringar har använts till annat – ex. vinstuttag. Fastighetsägare försöker lösa detta genom att låta nuvarande hyresrättsinnehavare betala för renoveringen genom kraftigt höjda hyror till följda av “höjd standard”.

Men, att en fastighetsägare fixar golvbrunnar så att vattnet inte svämmar över eller byter el så att det uppfyller krav för 2000-talet borde inte räknas som “höjd standard”. Det borde vara att återställa lägenheten till “normal standard”.

Alla ska kunna bo kvar menar att det vid varje renovering av hyresrätter måste finnas ett grundalternativ med 0 kr i hyreshöjning. Det lägsta alternativet ska innebära att lägenheten underhålls och renoveras till en fungerande standard utan hyreshöjning. Det är så vi kan garantera att alla kan bo kvar.

Frölunda torg förändras – för vem?

Frölunda torg förändras. Lägenheterna på Näverlursgatan renoveras med kraftiga hyreshöjningar och torget rustas upp och hyrorna för butikerna höjs.

För vem byggs Frölunda torg? Kom och lyssna på ett spännande samtal om Frölunda torgs förändring.

Deltagare: Mathias Krusell (Allt år alla och redaktör för boken Rätt att bo kvar)
Mahasti Hashemieh (ordf Hyresgästföreningen Frölunda torg och aktiv i Alla ska kunna bo kvar)
Catharina Thörn (forskare och författare)

Frölunda Kulturhus, tisdag 7 februari kl. 18.00-20.00frolunda_torg_2
Arrangör: Alla ska kunna bo kvar